svzh-CNdaenfifrdenoes
Menu

Kräftarter som Flodkräfta och Signalkräfta
Flodkräftan har en rad med taggar på gränsen mellan huvud och ryggsköld. Dessa taggar saknar Signalkräftan. Lika så på klorna har Flodkräftan ofta taggar och vårtliknade utslag. Klorna på Signalkräftan är oftast kraftigare än hos Flodkräftan. Undersidan är ljusare och i klogreppet finns en vit fläck omgiven av vit-turkost område. Flodkräftan har enfärgade klor. Flodkräftan är mörkare till färgen än Signalkräftan som har en mer brunaktig färg. Men det lättaste sättet att avgöra om en kräfta är en Flod- eller Signalkräfta är att känna med handen. Är skalet slätt är det en Signalkräfta och är skalet fyllt med taggar är det en Flodkräfta.

Flodkräftan Astacus astacus
Flodkräftan är den enda naturligt förekommande art vi har i Sverige. Det antas att den invandrat till Sverige för ca 10 000 år sedan. Den är nattaktiv och lever i strandområdet. Den vill gärna ha en fast botten med möjligheter till skydd eller där det finns möjlighet att gräva egna hålor. Flodkräftan lever i hela Sverige med undantag av fjällkedjan och område där signalkräftan konkurrerat ut den eller vatten där kräftpest härjat.

Signalkräftan Pacifastacus leniusculus
Signalkräftan kommer ursprungligen från nordamerika och har inplanterades i våra svenska vatten. Signalkräftan är idag den vanligast förekommande av sveriges kräftarter. Signalkräftan är ofta motståndskraftig mot kräftpest och oftast även bärare av sjukdomen genom svamptrådar som kapslas in i skalet. Signalkräftan har funnits i våra svenska vatten sedan 60-talet då man började att importera den för inplantering.

Besökare: Idag: 8 / Igår: 33 / Denna vecka: 8 / Denna månad: 560 / Alla: 23982